Ta bort skammen!

Vissa inlägg är så klart tuffare än andra att göra. De när man blottar sig. Men jag gör det inte för att hänga ut någon eller sympati. Jag gör det för att jag vill kunna nå ut och hjälpa andra att förstå att de går att ta sig vidare efter övergrepp, trauma och psykiskt dåligt mående.

Saker är inte alltid hopplösa även om det kan kännas så just då. Det gäller bara att lära sig hantera det, ta lärdom och sen göra något fint av det istället. 

Personligen så är jag kanske inte så smal som jag hade önskat men samtidigt så njuter jag och det är med mycket värt, jag är verkligen ej motiverad att banta och min kropp orkar inte träna på det sättet som jag kanske borde just nu för min energi går till att jobba och sen ha ett välfungerande liv. 

Men, jag är på en plats i livet där jag psykiskt aldrig mått så bra. Jag är i balans, jag mår bra och jag njuter av de små sakerna och jag skakar av mig de flesta motgångar. Så jag har det hellre såhär än att jag är smal. Samt jag trivs ändå med mitt utseende trots övervikten.

Men här kommer ett inlägg jag skrev i en dagbok för ett tag sen när jag började min väg tillbaka att läka.

Förlåta och ta bort skammen.

Jag hade inget ansvar för vad …….gjorde mot mig. Jag förlåter mig själv ör jag

burit skulden med mig.

Det var ej mitt fel att …. slog mig. Jag förlåter mig själv för jag tillät det hålla

på så länge och för jag anklaga mig själv att jag provocerade fram det.

Det var ej mitt fel att …. utnyttjade mig. Jag förlåter mig själv för jag lät det ske

och lät henne sänka mig själv så mycket.

Det var ej mitt fel att mamma och pappa bråkade alltid. Jag förlåter dem för

vad det gjorde mot mig och väljer att släppa det och gå vidare.